Konservering - bevara för framtiden

Historiska föremål och miljöer talar till oss genom århundradena.

Att exempelvis se en autentisk bödelsyxa eller av stormen Gudrun förvridna vägskyltar påverkar oss direkt på ett känslomässigt plan och kan därigenom skänka oss en förståelse för historien som annars är svår att förmedla.
 
Samlingarna och föremålen är museets grund, utifrån vilken förmedling, utställningsarbete och forskning sedan bedrivs.
För att denna källa till kunskap ska finnas tillgänglig även i framtiden är det nödvändigt att vårda och bevara vårt kulturarv, i det arbetet utgör konservatorn en viktig pusselbit.
 
 Vad gör en konservator?
Konservering innebär de åtgärder som vidtas för att förebygga, förhindra och fördröja nedbrytning och skador på kulturhistoriska föremål. 
På ett museum kan en konservators uppgift vara allt från att arbeta praktiskt i konserveringsstudion till att säkra att föremålen förvaras bra i utställningar och magasin. Det preventiva arbetet kan också handla om att göra upp vårdplaner, riskanalyser och tillståndsvärderingar.
 
Det praktiska arbetet handlar ofta om både konservering och restaurering.
Att restaurera innebär att återställa, till exempel kan konservatorn retuschera sådana skador som annars gör föremålet svårt att förstå och uppleva för betraktaren. Praktiska åtgärder på föremål ska i så liten utsträckning som möjligt inverka på originalmaterialet och bör vara både åldersbeständiga och reversibla.
 
Varför är konservatorer viktiga?
Konservatorer är experter inom sitt område. Att laga en reva i en Zornetsning eller ett hål i duken på en målning kräver särskild kunskap och handlag. Konservatorns kompetens bygger på en unik kombination av naturvetenskap och humaniora, dessa kunskaper gör att konservatorn både kan förutse och förstå hur nedbrytning sker samt behandla de skador som redan uppstått.
För att vårt gemensamma kulturarv och våra samlingar inte ska försvinna och förstöras behövs konservatorerna.
 
Varför åldras föremål?
Några av de största nedbrytningsfaktorerna är:
  • Strålning, det vill säga ljus. Strålning ökar åldringstakten i föremål på samma sätt som i människohuden när vi solar för mycket, men istället för som rynkor syns denna typ av skador på föremål ofta som blekning, gulning eller skörhet i materialen.
  • Klimat. Olika materialgrupper trivs i olika luftfuktighet och temperaturer, men de vill alla ha ett så stabilt klimat som möjligt.
  • Skadedjur. Skadedjur lever i och av materialen i våra föremål. Ett museimagasin utan rutiner och regelbundna kontroller kan snabbt invaderas och förstöras av skadedjur såsom mal eller ängrar.
  • Mikrobiell växt. Mögel skadar både strukturellt och estetiskt. Det kan också utgöra en stor hälsorisk för människor.
  • Den mänskliga faktorn. Hantering, transporter, städskador, stöld och oaktsamhet ger ofta direkta och omfattande skador.
  • Katastrofer. Eldsvådor, översvämningar, jordskalv är mer sällsynt förekommande men ofta förödande.

 
Vill du se hur en konservator jobbar och få tips om egna föremål?
Kulturparken Småland är mitt uppe i en satsning på bevarande och tillgängliggörande av samlingar och arkiv.
Ett huvudmål är att konserveringsverksamheten ska bli synlig och tillgänglig för alla som är intresserade av hur Kulturparken Småland förvaltar det regionala kulturarvet. Visionen är att detta ska ske genom bland annat visningar i den framtida konserveringsstudion samt föredrag och visningar i magasinen på Kulturarvscentrum Småland.

Vill du veta mer om skaderisker och hur de kan undvikas finns mycket fakta hos Riksantikvarieämbetet www.raa.se eller kontakta konservatorn på Kulturparken Småland.

info(at)kulturparkensmaland.se

Kulturparken Småland/Kulturarvscentrum
Sandvägen 15
352 42 Växjö

 
 
 
 

 

Sidan uppdaterad 2013-05-13

Kulturparken Småland AB,  Södra Järnvägsgatan 2, 352 29 Växjö