Gå till Startsidan

Litteraturförteckning


Romanförfattaren Vilhelm Moberg

Romanen Raskens (1927) brukar betraktas som Vilhelm Mobergs verkliga debut, även om han hade skrivit en mängd berättelser och en roman tidigare, Prinsessan på Solklinten, som hade gått som följetong i bland annat Vadstena Läns Tidning. Raskens har undertiteln En soldatfamiljs historia, vilket markerar att det inte är knektlivet utan den indelte soldatens liv i hemsocknen som står i centrum för handlingen. Huvudpersoner är soldaten Rask och hans hustru Ida. Efter Raskens kom de två bonderomanerna om Adolf i Ulvaskog: Långt från landsvägen (1929) och De knutna händerna (1930). Handlingen i dessa är förlagd till samtiden, men i nästa bonderoman, Mans kvinna (1933) är handlingen förlagd till 1790-talets Värend (en del av Småland). Som titeln antyder är kärleken mellan man och kvinna romanens kärnpunkt. Det rör sig om ett triangeldrama.

1935 kom Sänkt sedebetyg, den första romanen om Mobergs alter ego Knut Toring, journalisten som inte kan glömma hembygden utan lämnar familj och barn i Stockholm för att återvända hem. Sänkt sedebetyg skildrar barndomsupplevelserna, Sömnlös (1937) och Giv oss jorden! (1939) återkomsten till hembygden. Mobergs mest självbiografiska roman är Soldat med brutet gevär (1944), en äkta utvecklingsroman. I 1600-talsromanen Rid i Natt! (1941) redovisar Moberg sin syn på händelserna i det krigsdrabbade Europa. Denna roman om Värendsbonden Ragnar Svedje, som vägrar göra dagsverken åt den tyske adelsmannen, hör till de böcker som brändes på de nazistiska bokbålen.

Vilhelm Moberg har skrivit två samhällskritiska romaner. Den första , A.P. Rosell, bankdirektör (1932) bygger på Mobergs erfarenheter som journalist under åren 1919-1927. Bakgrunden till den andra, Det gamla riket (1953), är den rättsrötedebatt som Moberg så kraftfullt engagerade sig i på 50-talet. 
Känd för en stor svensk och internationell publik har Moberg blivit för sitt stora utvandrarepos: Utvandrarna (1949), Invandrarna (1952), Nybyggarna (1956) och Sista brevet till Sverige (1959). Detta epos valdes av svenska folket till århundradets svenska roman i två olika omröstningar (1997 och 1998). Som en femte del i utvandrareposet skulle Din stund på jorden (1962) om svenskamerikanen Albert Carlsson kunna uppfattas. Romanen Förrädarland (1967) blev Mobergs sista roman.

Vilhelm Mobergs författarskap
Romaner


Raskens (1927)

Långt från landsvägen (1929)

De knutna händerna (1930)

A.P. Rosell, bankdirektör (1932)

Mans kvinna (1933)

Sänkt sedebetyg (1935)

Sömnlös (1937)

Giv oss jorden! (1939)

Rid i natt! (1941)

Soldat med brutet gevär (1944)

Brudarnas källa (1946)

Utvandrarna (1949)

Invandrarna (1952)

Det gamla riket (1953)

Nybyggarna (1956)

Sista brevet till Sverige (1959)

Din stund på jorden (1963)

Förrädarland (1967)
 

Dramatikern Vilhelm Moberg

Dramatiken löpte under hela Vilhelm Mobergs författarskap vid sidan av epiken. Att det rörde sig om ett starkt engagemang framgår av att han var en av de drivande krafterna vid bildandet av Sveriges Dramatikerförbund 1941. Själv såg han sig lika mycket som dramatiker som romanförfattare. Hans intresse för teatern väcktes under året vid Grimslövs folkhögskola 1916-1917, och det var framgången med lustspelet och samhällssatiren Kassabrist (1926) som gjorde det möjligt för honom att ta tjänstledigt från lokalredaktörstjänsten i Alvesta och skriva färdigt romanen Raskens. Bland de skådespel han dessförförinnan hade skrivit kan nämnas folklustspelet Hjonelag skall med böneman byggas, som skrevs på beställning och hade urpremiär i Klavreström.

Flertalet av Mobergs skådespel har handlingen förlagd till bondemiljö. Så är fallet med de populära och ofta spelade komedierna Marknadsafton och Änkeman Jarl och med allmogedramerna Hustrun och Bröllopssalut. Romaner och skådespel har ofta likartade problemställningar och i flera fall dramtiserade Moberg själv sina romaner. Som exempel på detta kan nämnas Rid i natt!, Mans kvinna och Din stund på jorden.
Moberg hade ett nära samarbete med Radioteatern. Till de skådespel som spelades i radio hör Sötapeln och surapeln, Midsommarnattsdans och En främling lånar hus.
Vilhelm Mobergs engagemang i rättsrötedebaten på 1950-talet är bakgrunden till den tragiska komedin Domaren. Samhällssatiriskt är också lustspelet Sagoprinsen som bygger på den s k Husebyaffären. 

Vilhelm Mobergs författarskap
Dramatik och lustspel


Kärlek och pengar (1919)

Hjonelag skall med böneman byggas (1922)

Doktor Allvetande (1924)

Allmogedramer (1929)

Bröllopssalut (1929)

Hustrun (1929)

Årsskifte på Lillköpingsposten (1929)

Marknadsafton (1930)

Psykos (1930)

Sann berättelse ur livet (1930)

Sötapeln och surapeln (1930)

En brevkomedi (1931)

Depression (1931)

Midsommarnattsdans (1931)

Blindbock (1932)

Bönder emellan (1932)

En främling lånar hus (1933)

Våld (1933)

Femtioårsdagen (1934)

Lördagsnatt (1934)

Jungfrukammare (1938)

Kyskhet (1938)

Kassabrist (1939)

De knutna händerna (1939)

Änkeman Jarl (1940)

Hundra gånger gifta (1941)

En löskekarl (1941)

Rid i natt! (1942)

Mans kvinna (1943)

Vår ofödde son (1945)

Gudens hustru (1946)

Jungfru Marie på fattiggårn (1946)

Lea och Rakel (1954)

Domaren (1957)

Nattkyparen (1961)

Sagoprinsen (1962)

Hundra gånger gifta (1965)

Kvinnas man (1965)

Din stund på jorden (1967)

Riksdagsmannaskolan (1973)

Vilhelm Mobergs övriga författarskap

Innan Vilhelm Moberg debuterade som romanförfattare hade han skrivit och fått tryckt åtskilliga berättelser, många av arten bygdehistorier. Knivaheren, Heren och Ville i Momåla är pseudonymer som han då framträdde under. Sammanlagt skrev Moberg över 400 noveller och berättelser. Ett urval av dessa har samlats i Vårplöjning och andra berättelser (nr 1 i Vilhelm Moberg-Sällskapets skriftserie, 1990).
 
Men Moberg ägnade sig inte uteslutande åt skönlitterära skriverier. Under några viktiga ungdomsår (1919-1927) var han verksam som journalist, och journalistiken lämnade han aldrig helt ifrån sig. Med kraft och energi kastade han sig in i samhällsdebatten, när brännande frågor var på tapeten. Så skedde under krigsåren. Hösten 1939 publicerades den första artikeln där pacifisten Moberg pläderar för ett stärkt svenskt försvar. Efter det ryska anfallet på Finland den 30 november 1939 blev Mobergs paroll:"Att stå det onda emot". Efter den tyska ockupationen av Danmark och Norge började Moberg få problem med att publicera sina artiklar. Det var bara Eskilstuna-Kuriren och Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning som vågade upplåta sina spalter för hans obekväma inlägg. Han kritiserar inte bara nazismen och den tyska framfarten i Europa utan också den svenska eftergiftspolitiken. En del av dessa artiklar finns samlade i Sanningen kryper fram (1943) och Segerstedtstriden (1945).

Under 1950-talet gjorde sig Moberg känd som den store rättsrötekämpen. Tillsammans med Armas Sastamoinen på tidningen Arbetaren avslöjade han rådman Lundquists bedrägerier som överförmyndare. Fakta som Moberg grävde fram i samband med en mordbrand, mordförsöken på pastor Kejne och övergreppen mot Haijby ledde på sikt till att två statsråd och en polischef fick lämna sina poster. I Fallet Krukmakaregatan. De försvunna polispapperens gåta (1951), Att övervaka överheten (1953) och Komplotterna. Affärerna Unman och Selling (1956) skriver Moberg om dessa affärer.

Arbetet med utvandrareposet ledde till boken Den okända släkten (1950), som inehåller både tidningsartiklar och nyskrivet material. I Berättelser ur min levnad (1968) har Moberg samlat texter av olika slag. Här kan man bland annat läsa om hans barndom, om skolan i skogen, om journaliståren och om tillkomsten av utvandrarromanen ("Romanen om utvandrarromanen"). Historikern Vilhelm Moberg framträdde under slutet av sin levnad med de två delarna av Min svenska historia (1970-71), hans sista verk.

Vilhelm Mobergs övriga författarskap

I vapenrock och linnebyxor (1921) utgiven under pseudonymen Ville i Momåla

Prinsessan på Solklinten (1922) utgiven under pseudonymen Ville i Momåla

Inom Baggemosa ägogränser (1923) utgiven under pseudonymen Ville i Momåla

Svensk strävan (1941)

Sanningen kryper fram (1943)

Segerstedtstriden (1945)

Hatets och kärlekens diktare: Ragnar Jändel (1946)

Den okända släkten (1950)

Fallet Krukmakargatan (1951)

Att övervaka överheten (1953)

Därför är jag republikan (1955)

Komplotterna: affärerna Unman och Selling (1956)

Bondeåret (1966)

Berättelser ur min levnad (1968)

Min svenska historia 1 (1970)

Min svenska historia 2 (1971)

Otrons artiklar (1973)

Småländskt folkliv (1982)

I egen sak (1984)

Att upptäcka Amerika (1995)

I det ofria ordets tid (1996)

Litteratur om Moberg

Redan 1956 kom en biografi över Vilhelm Moberg, skriven av Sigvard Mårtensson. Denna kompletterades 1963 med en bildbiografi sammanställd av Mårtensson, som kände Moberg väl genom samarbetet på radioteatern. Det första större vetenskapliga arbetet om Vilhelm Moberg var Gunar Eidevalls doktorsavhandling Vilhelm Mobergs emigrantepos (1974) omfattande "studier i verkets tillkomsthistoria, dokumentära bakgrund och konstnärliga gestaltning". Två år senare följde Berättaren Vilhelm Moberg, där Eidevall gör en tematisk genomgång av hela författarskapet inklusive kortprosan.

I Perspektiv på Utvandraromanen (1976) har Ulla-Britta och Erland Lagerroth samlat uppsatser som på olika vis belyser utvandrareposet. I Den unge Vilhelm Moberg (1978) har Magnus von Platen i en grundläggande undersökning flätat samman Mobergs liv och dikt, ett arbete som tyvärr inte fått någon fortsättning. Hela Vilhelm Mobergs författarskap behandlas dock av Philip Holmes i en monografi på engelska (1980). Ulf Beijbom presenterar (1993, rev. 1998) Vilhelm Moberg och den utvandrarbygd där denne växte upp.

Gunnar Eidevall har varit redaktör för flertalet av de böcker som givits ut i Vilhelm Moberg-Sällskapets skriftserie med början 1990. Då kom med förord av Eidevall ett urval av Mobergs berättelser ut i volymen Vårplöjning och andra berättelser. Bland övriga publikationer i skriftserien kan nämnas Porträtt av Vilhelm Moberg (1993), där 27 författare berättar om möten med Moberg, och Vilhelm Moberg läst på nytt, där forskare redovisar sina intryck av nyläsningar av centrala verk som Mans kvinna, Rid i natt! och Din stund på jorden. 
Sigvard Mårtensson har gått igenom Mobergs totala teaterproduktion, Vilhelm Moberg och teatern (1992) och Bengt Forslund har undersökt filmatiseringarna av hans verk, Vilhelm Moberg, filmen och televisionen (1998). I Vilhelm Moberg i Amerika (1977) tecknar Mobergs översättare Gustaf Lannestock en närbild. 

Urval av Vilhelm Mobergs journalistik finns i två volymer: I egen sak (1984) och I det ofria ordets tid (1996), den sistnämnda i Moberg-Sällskapets skriftserie. 
Tidskriften Svenskläraren fokuserade jubileumsåret 1998 på Moberg i ett av sina nummer (nr 3), och Smålands författarsällskaps tidskrift Iris fyllde samma år ett helt nummer med essäer om Moberg. Detta hade Bonniers litterära magasin gjort redan 1995, då nr 5 helt ägnades åt Moberg med artiklar av bl a Johan Svedjedal, Göran Greider, Sara Lidman och Eva Ström. Tidskriften Parnass ägnade nr 1 1996 åt Moberg. Där skriver Ulf Beijbom, Ingemar Algulin, Gunnar Eidevall, Ingrid Nettervik och Lars Furuland. 

Författaren Arne Reberg gav 1995 ut ett populärt skrivet författarporträtt av Vilhelm Moberg. Fullt av sakfel som detta arbete är ger det dock ingen tillförlitlig bild av Moberg. 
Johan Norberg pekar i Motståndsmannen Vilhelm Moberg (1997) på hur liberal Vilhelm Moberg var i sitt politiska tänkande.

Litteratur om Vilhelm Moberg

Berättaren Vilhelm Moberg (Gunnar Eidevall, 1976)

Den unge Vilhelm Moberg (Magnus von Platen, 1978)

Moståndsmannen Vilhelm Moberg (Johan Norberg, 1997)

Möten med Vilhelm Moberg (Arne Reberg, 1995)

Perspektiv på Utvandrarromanen (1971)

Porträtt av Vilhelm Moberg (1993)

På tur i Vilhelm Mobergs utvandrarbygd (Ulf Beijbom, 1993)

Strövtåg i Vilhelm Mobergs stenrike (Sven-Eric Rydh, 1974)

Vem har rätt? (Ebbe Reuterdahl, 1951)

Vilhelm Moberg i Amerika (Gustaf Lannestock, 1977)

Vilhelm Moberg läst på nytt: 12 studier i hans författarskap (1994)

Vilhelm Moberg och teatern (Sigvard Mårtensson, 1992)

Vilhelm Moberg och utvandrarbygden (Ulf Beijbom, 1993)

Vilhelm Moberg, en biografi (Sigvard Mårtensson, 1956)

Vilhelm Moberg, filmen och televisionen (Bengt Forslund, 1998)

Vilhelm Moberg: en vänbok (1973)

Emigrant i moderniteten. Vilhelm Mobergs mansfantasier (Ola Holmgren, 2005)

Vilhelm Moberg tar ställning. En studie av hans journalistik och tidsaktuella diktning (Anna-Karin Carlstoft-Bramells avhandling, 2007)

Mobergbibliografin del 1 och 2 (Kungl. bibl. 2007)
Kulturparken Småland AB,  Södra Järnvägsgatan 2, 352 29 Växjö